Usch jag hatar verkligen sjukhus. Ångrar mig som sagt varje gång att jag inte ber om sällskap när jag går dit. Det ironiska är att jag kan tycka det är direkt mysigt att vara på sjukhus som stöd åt andra, men när jag är själv där känner jag mig verkligen liten. Samma sak med Vårdcentralen eller vad som helst. Och som ni vet är jag ju där och hälsar på rätt ofta…
Idag var jag i alla fall på Karolinska Sjukhuset för att göra en noggrannare kontroll i min hals. Det visade sig att jag inte har knutor på stämbanden utan en cysta i stämbanden. Jahapp. Sjukt ändå att man har gått och blivit behandlad för knutor i ett år och så har man en växande cysta där inne? Jaja. Grät när jag gick därifrån, tyckte det var läskigt. Det var slangar och grejer överallt sen en till specialläkare som kom in, sa att jag absolut måste opereras efter ett par kontroller och gick. Ser inte fram emot en operation direkt. Men det positiva är att jag får operera direkt efter sommaren och sedan kommer det här otroliga problemet som min hals har varit senaste tiden att vara ur världen. Längtar verkligen tills dess.
Hur mår ni idag? Jag hoppas ni har en fin tisdag! Unna er något gott också. Puss
Så löjligt och taskigt att göra kräk tecken/ljud ang killen som smsar o vill träffa dig. Jag hade blivit SÅ ledsen o knäckt om jag hört två killar, varav den ena mitt ex, prata om mig så. Finns väl ingen anledning att vara elak mot någon i en pod på det sättet. Usch.
Svar till mia:
Hej Maria,
Jag skojar ju bara för att skapa lite dramatik i podcasten. Jag tror att han, när han lyssnar, förstår det också. Det hele är ironiskt och överdrivet för att det ska vara lite händelserikt i innehållet istället för att man bara försöker framställa sig själv som den ’perfekta tjejen’. Jag bjuder på det och tror att han gör likadant.
Puss!
Fan vilken bubbla ni lever! Trodde eran värld var större
Men hallå världens skönaste tjej! Känns typ som att du och D är två bästisar till mig efter jag lyssnat på poddarna. ÄLSKAR hur ärliga, lättsamma och glada ni är. Och hur fina människor ni verkar vara. Man får göra misstag men det är viktigt att lära av dem 🙂 Det jag egentligen ville ha sagt: Podden, sluta inte. Ni är bäst 🙂 Puss.
Jävlar! Vad snygg du är på bilden. Tänkte bara säga det 🙂 Puss!
NI ÄR UNDERBARA!
Kram Linn,
linnolsson.se
Hej bästa Michaela!
Jag är 16 år gammal, mina kompisar börjar smått hitta kärlekar runt omkring sig. Jag bor i en by utanför en storstad, så jag känner i princip alla omkring mig. Jag börjar gymnasiet till hösten, men vet redan nu att den skola jag valt inte alls har så bra ”utbud” då de flesta går på en annan skola. Jag är så i behov av någon som älskar mig, någon som får mig att le när jag är ledsen. Jag behöver den där fysiska närheten. Det fattas något i mitt liv. Jag har aldirg riktigt upplevt denna ”stora kärlek” förut, men jag känner ändå att det är något som saknas… Men min fråga är HUR ska jag hitta den? JAg träffar samma människor varje helg och jag vet att ingen av dem är den rätta? Hur ska jag träffa nya? JAg dricker inte, så många fester känns inte så aktuella. Jag har för övrigt också tappat kontakten med mina bästa kompisar senaste året, varav de alla var killar och en av dem har jag klickat med i 10 år. Jag vet att det är mer än vänskap mellan oss, men nu pratar vi inte ens. Men vi hade så jävla kul tillsammans? SKa jag bara försöka släppa honom och på något sätt ”leta/hitta” en ny? eller ska jag testa om han är intresserad? han är så jävla underbar men tror han inte vill…
Hoppas du orkar läsa, kram ♥