I lördags vaknade vi upp med massor av energi och extra allt-sug efter att göra Paris. Men först hotellfrukost!
Pst… varning för årets längsta inlägg!
Jag och Jossan gjorde oss i ordning (vi bodde tillsammans, tack gud för det, har så roligt och mysigt med henne!!!) sen gick vi och shoppade. Först ut var Louis Vuitton som har en jättebutik på fyra våningar på Champs-Élysées (lätt att stava till den här gatan – not).
Jag shoppade!
Sen gick vi vidare ner till Avenue Montaigne där alla lyx-butiker ligger.
Där klämdes det på väskor från Gucci…
… och ännu mer hos Celine.
Det blev ett köp hos dem båda!
Jossan shoppade sååå fina solglasögon hos Chloé. Verkligen i hennes stil – jag hade aldrig kunnat bära upp dem. Älskar att olika vänner har olika stil och kan bära upp plagg eller accessoarer med helt olika typer av självförtroende.
När det vankades lunch hade vi promenerat bort till Marais för att möta upp Maxinne och Linda. Vi åt lunch på omtalade Café Charlot – tänk er deras version av Riche. Aldrig sett så mycket snygga människor på ett och samma ställe? Ni vet de franska klyschorna som är sådär snygga på riktigt – utan smink, skönhetsoperationer eller massa attiraljer. Bara jeans, t-shirt och en jäkligt attraktiv aura runt omkring sig. Alla jobbade säkert på typ Vogue. Inspiration extra allt!
Efter lunchen promenerade vi omkring i Marais, Linda shoppade vintage Louboutin till ett grymt bra pris och så drack vi kaffe på en uteservering. En perfekt dag mao.
På vägen hem åt jag och Jossan crepes med organisk nutella :)))
När vi kom hem var det bara på med kvällssminket och den lilla svarta!
Det vankades partykväll!
Jag och min snäcka som jag snodde denna bild och den förra ifrån.
Vi tog oss till Victoria 1836 för en riktig pangmiddag. De spelade hits på högsta volym och alla sittdansade vid vartenda bord. Precis den stämningen man vill ha en lördagskväll med tio tjejer.
Glada tjejer <3!
Bra bild Michaela! Haha. Jag hade Janni som bordssällskap, vilket var den enda personen jag kunde prata med under middagen pga hög volym. Var himla trevligt så det gjorde dock inget.
Efter middagen tog vi hissen ner till L’arc där vi dansade till hip hop och efter det en promenad bort till Raspoutine där vi hade bord bredvid ett gäng svenska kompisar. En superhärlig kväll som slutade med en promenad hem strax efter tre.
I söndags åt vi en lååång frukost med extra mycket nutella.
Efter frukosten promenerade vi en halvtimme bort till Hotel Costes, det omtalade kändishotellet där lyxiga personer florerar omkring mest hela dagarna. Tydligen hade Ronaldo varit där kvällen innan så ja, ni förstår grejen.
Jag och Jossan delade på en tomatpasta och en club sandwish med lax & avokado. Mums ner i lilla magen.
Hade härliga Hanna och Gertrude som lunchsällskap!
Hanna bad om sidesallad istället för pommes – detta kom in och kostade 100kr. Hahaha fy fan vad roligt det var. Sämsta salladsköpet i världen!!!
Hotel Costes doftar väldigt lyxigt och sexigt, så vi köpte med oss deras homespray hem. Rätt doftljus eller homespray i lägenheten sätter standarden och jag brukar variera dem beroende på årstid, om vi har gäster eller inte samt dag i veckan.
Tack och hej magisk söndagslunch!
Snodde denna bild av Hanna!
På vägen hem promenerade vi genom en underbar park.
Det var såpbubblor, lekande barn och hundvalpar i alla hörn. Söndagsångest = borta.
Och så Eiffeltornet som kuliss!
Med det tackade vi för oss och åkte mot flygplatsen. Kan faktiskt inte tänka mig en bättre helg än denna. Puss och tack tjejer för en grym helg!
Jag är inte heller på världens bästa humör idag, men om 1 timme vet jag att det kommer ändras!! För då ska jag nämligen till ”mitt” flyktingboende & ”mina” killar som jag besöker 1 gång varannan vecka för att hjälpa dem med läxorna. Jag blir alltid så otroligt glad efter att ha varit där & helt varm i hjärtat av deras kämparglöd & framsteg. Att börja volantärjobba med läxhjälp är ett av de bästa besluten jag tagit på en lång tid.<3
Kram Michaela!
Vad grym du är!
En fin sak som snart händer i min närhet är att våra sommargrannar ska få en bebis!
Har också lite av en halvkass dag. Då tänker jag bara på det fina frieriet jag var med om för någon vecka sen. Jag dansar på rosa moln!
Häromdagen var en kille jag under väldigt lång tid haft ”a thing” tillsammans med in på mitt jobb och handlade (jag jobbar i en matbutik). Vi kan pga vissa omständigheter i våra liv just nu inte vara med varandra. Men i det ögonblicket när våra blickar möttes och jag kände att han känner precis det jag känner så fanns bara vi. Det gjorde mig så lycklig. Och jag vet att en dag kommer våra vägar att korsas igen och att vi då kommer att kunna ge det en ärlig chans och det gör mig ännu lyckligare. När tiden är rätt, så kommer vi vara rätt för varandra.
Har varit riktigt nere ett tag och kritisk mot mig själv. Idag tog jag på mig superfina kläder och mitt hår var perfekt, gick till mitt universitet för att plugga i bibblan. Minglade runt med vänner och ytligt bekanta. Fick så fina komplimanger. Att jag är harmonisk, en bra lyssnare, vackra ögon, mogen, rolig och en drömkollega på en arbetsplats. Och det påminde mig om två saker, 1) Hur viktigt det är att peppa och se sina medmänniskor, uppmuntra och ge fina komplimanger! och 2) Inte förlita sig på att andra ska lyfta upp en, ibland måste man själv vara den som ger sig själv pepp, medkänsla och komplimanger. Vara sin egen bästa vän.
Fantastisk läsning! Hoppas du får en underbar fredag och helg 🙂
Äsch, tänk så mycket fint du får vara med om. Utan regn så finns det faktiskt inget solsken. Tänk vad ”vanligt” livet hade varit med bara en massa sol. Puss!!
Trist att du har en dipp, hade det själv hela förra veckan och det kan verkligen få en att känna sig så otillfreds.
Har precis nyligen börjat följa din blogg och detta är första gången jag kommenterar. Vill bara säga att jag älskar dina bilder, speciellt de med inredning. Du bor ju så fint!!!
Sen hörde jag på AW med Tilde Fröling, avsnittet när du var med och….lord vilken fantastiskt härlig, klok och driven tjej du verkar vara. Du inspirerade mig såå mycket.
Hoppas du mår bättre snart.
Kram
Hej fina du
Tack för sjukt peppig kommentar, tar med mig den energin genom dagen. Tack tack tack.
Hoppas du får en underbar helg
<3
Hej!
Jag har en fråga till ”Frågor med Forni” men jag vill först och främst säga att jag verkligen har fastnat för din blogg, den är så mysig och inspirerande. Din blogg har blivit ett ställe där jag klickar in om jag behöver på lite positiv energi spriden till mig, precis som du letar söta djur på printrest. Att bläddra bland dina inlägg ger mig på något härligt vis lite lugn mitt i livets stress, så tack för det!
Nu till min fråga! 🙂
Jag är en tjej uppvuxen i Skåne, nu 21 år och jag har alltid älskat att skriva. Jag har så länge jag kan minnas haft en mapp i min dator där jag samlat på mig alla möjliga sorters noveller genom åren. På senare tid har en tanke kommit till mig som jag inte riktigt kan släppa. Jag skulle så gärna på något vis vilja få någon av mina texter publicerade. Mest för att visa att jag också kan, att det jag skriver faktiskt är något bra, något som fler än jag skulle bli berörda och roade av.
Men kruxet är att jag inte har någon aning om hur man går tillväga om man inte har några speciella kontakter inom detta område. Jag kommer från en småstad i Skåne och pluggar nu på Lunds Universitet. Så min fråga är, hur tar man kontakt med de personer som kan göra detta möjligt?
Kram!
Såg dig häromdagen, ville så gärna gå fram och säg vilken fantastisk person jag tycker du är. Fegade ut i sista sekund och tänkte att jag bara skulle störa dig. Nu ångrar jag mig, alla behöver få lite extra uppskattning ibland! <3
Åh nej! Du måste komma fram nästa gång – jag blir alltid så sjuuukt glad då! <3
Hej Michaela. Jag och min pojkvän har varit tillsammans i snart 2år. Vårt förhållande har varit väldigt upp och ner, ena sekunden har jag varit världens lyckligaste och den andra sekunden den mest ledsna. Jag trodde inte att kärlek vid första ögonkastet existerade. Det låter klyschigt, men när vi träffades första gången så var det verkligen så. Jag började efter några månader in i förhållandet ana att mina känslor var starkare än hans, men försökte att inte tänka mer på det. Jag började märka att han skrev allt mer med tjejer vilket jag absolut inte har något emot, men de jag inte visste var att det som skrevs var olämpligt. På vår ett års dag så får jag reda på vad som skrivits av en bekant och mitt hjärta brast i tusen bitar. All tillit jag haft var som bortblåst. Kan nämna att några av sakerna som skrevs var att han ville ligga med henne, att hon såg bra ut osv.. I efterhand har jag frågat varför han höll på som han gjorde och svaret var ”Jag hade inte känslor för dig” därpå jag svarar ”varför gjorde du inte slut då?” och han svarar att han bara ville ha någon att vara med. Jag stannade hos honom trots detta, min kärlek var för stor för att lämna. Nu säger han att hans känslor växt och att han känner mer och mer för varje dag, men vad ska jag tro på? Är detta okej?
Detta känns inte som värsta grejen, men efter den händelsen har de inte varit som förut. Jag lever inte i den där lilla bubblan mer med det dagliga pirret i magen då jag ser honom. När han säger att han älskar mig tror jag honom inte, tilliten finns inte där. Kanske är det mitt extremt dåliga självförtroende som sätter stopp för att älska. Han känns obrydd och tilltalar mig otrevligt allt för ofta, jag berättar det för honom men han säger att det inte är så och att han älskar mig. Jag är rädd att han ska göra samma sak igen eller kanske till och med vara otrogen på riktigt, jag är rädd att jag inte ska räcka till och vad fan skulle jag ta mig till då? Jag har aldrig älskat en människa så mycket i hela mitt liv och rädslan för att han ska lämna mig är enorm. Jag låter kanske desperat men jag kan inte släppa taget om honom trots att han gör mig mer ledsen än lycklig just nu. Och varför ältar jag detta fortfarande? Tanken på honom med någon annan gör otroligt ont – Vad ska jag göra? Förlåt om det blev rörigt… puss
Alltså jag måste kommentera detta. DUMPA DENNA IDIOT NU! Alltså vad är det för jäkla svin, ursäkta min framfusighet men blir helt matt. Det som gör mig mest ledsen är att du skriver att detta inte är värsta grejen – det är det visst det! Att han var med dig ”bara för att” är så hemskt i mina ögon och du ska ju inte behöva vara bara nån. Han har ju bara slösat din tid och gör det fortfarande. Sen märker jag också på dig hur du skriver att du verkar oerhört självkritisk och trycker ner dig själv, och jag tror så länge du är med honom kommer du fortsätta göra det och sluta se ditt värde som en annan person kan göra för du är säkert fantastisk! Jag är 26 år och haft en hel del sånna här killar och önskar nån sagt såhär till mig med massa av dem så jag lagt mer tid på vara med nån fin som jag fått vara med nu och inte som tryckt ner mig, vilket faktiskt tagit mig lång tid att bygga upp min självkänsla och faktiskt inse att jag ÄR fin, jag förtjänar att vara med nån som behandlar mig bra och ingenting annat! Så jag skriver detta för att inte slösa mer tid på denna idiot. Förstår att det absolut inte alls är enkelt, men ibland måste man fasen vara extra stark; radera bort han från allt (speciellt sociala medier) och börja om på nytt, du kommer tacka dig själv längre fram. Lycka till <3 Kram!
Tack för svaret, har mycket att fundera på.. kram på dig <3
Jag måste bara kommentera detta. För det gör mig så ledsen ”det är inte värsta grejen” säger du…är det verkligen så det känns? Om du har en sådan oro inom dig som du skriver, så tror jag verkligen att den oron inte ligger i att han ska vara med någon annna. Utan att du lever i en osund relation. Du är värd det bästa, glöm inte det. Man ska inte nöja sig med någon som inte ger en hundra procent. För det är vad man är värd. Värd att ge sig själv. Glöm inte dig själv. Din egen inre känsla. Det är så viktigt. Talar ur egen erfarenhet! Många kramar och lycka till. Du är stark!!
Håller med de andra! Liver är för kort för att spenderas med idioter. Gå din väg och gör det nu – du är värd så oerhört mycket bättre. Kärlek är det vackraste som finns och så som han behandlat dig förtjänar han inte din kärlek. Det är skitjobbigt att bryta upp från någon man har känslor för men lovar att smärtan går över och du kommer känna dig stark över att du tog beslutet. Stor kram
Måste även tillägga att en stor del av det som du tror att du känner som kärlek är enbart triggat av hans beteende. Han får dig att känna osäkerhet och ångest, vilket är jättelätt att tolka som starka kärlekskänslor, been there done that.
@A: Gör slut! För Din Egen Skull!
Tack hörrni för stödet. Betyder så mycket. Mycket bottnar ju i min egna osäkerhet och dåliga självkänsla. Jag vet innerst inne att de inte är okej hur han behandlat mig, och vill inte heller vara den som tillåter det. Försökte göra slut men varje gång jag gör det brister han i tårar och säger att jag inte ska lämna honom och att han inte kan leva utan mig. Kan inte hantera detta 🙁
Hej A
Jag tycker att du har fått massa kloka, fina och tänkvärda kommentarer här och säger bara – heja mina bloggläsare.
Du vet vad jag kommer svara tror jag. Det är klart att du ska lämna honom bakom dig i ditt liv. Du är värt EXAKT lika mycket som du ger till din partner och ska aldrig acceptera att du inte är jämlik i en relation. Så mycket kärlek som du bär inom dig – lägg det på någon som lägger lika mycket kärlek på dig. Dessutom, om jag ska vara ärlig, känns det som att du redan börjat släppa taget. Du vet nog innerst inne att det där inte är riktigt kärlek.
Var stark
<3
Svarar av egen erfarenhet, om du inte känner tillit – så kommer du aldrig göra det. Mitt ex och jag gav det flera försök men då jag inte längre hade någon tillit till honom mådde jag så dåligt tidvis. Det är inte värt att vara med någon som behandlar dig så som han gjort, för det är totalt oacceptabelt, bara för att du inte vågar släppa taget. Ditt eget välmående är så mycket viktigare! Och det kommer vara skitjobbigt i början men omge dig med vänner och familj som bryr sig om dig. Det får ta den tid det tar, för så småning om kommer du hitta någon som gör allt för dig och som behandlar dig rätt.
Hoppas allt ordnar sig! Kram <3
Forni, det går fortfarande inte att titta på din blogg via iPad:( det är jättestort och inzoomat på bilderna
Något som jag påminner om mig när jag känner mig nere är ”just remember, even your worst days have twenty-four hours” <3
Något fint tänkte jag förmedla till dig nu. Jag jobbar extra som vårdbiträde inom hemtjänst, ett yrke som är väldigt givande men otroligt krävande också. Varje tisdagskväll går jag till en dam, Julia, som är 83 år gammal. Vi har verkligen klickat och vi har alltid så roligt tillsammans. Tyvärr har jag bara 20 min hos henne på kvällen men det är ändå tillräckligt för att tanka lite kärlek. Jag ringer henne innan jag går dit och hon blir så glad när jag ringer, sedan går jag dit vid 20-tiden och då börjar hon nästan alltid gråta och pussa på mig och säger att jag är hennes älskling. Då brukar jag säga att hon är min favorit. en dag visade jag henne mina tatueringar. Hon utbrister: det är förjävligt! Förjävligt! Vilken man ska acceptera dig till sin hustru? sedan tar hon tag i mitt huvud, pussar på båda kinder och säger: men jag gillar dig i alla fall. Vi har en lite retsam relation också. Jag brukar säga att vi lever inte på 1800-talet längre. Jag behöver ingen mans acceptans. Då skrattar hon åt mig.
Varje gång jag är där frågar hon om mig och min pojkvän och försöker ge mig råd. Hon säger att förhållanden går upp och ner. När jag säger att det är ”upp” just nu blir hon exalterad och kramar mig. När jag säger att det är ”ner” blir hon lite ledsen och kramar mig. Hon är en fantastisk person som gör jobbet worth while.
Må gott! – Klara
Vad glad jag blev av att läsa din kommentar! 🙂
Vänskap över generationer är det starkaste som finns. Vad fin relation ni har – ta hand om den! Hon verkar vara en krutkärring med mycket kärlek 😉 Stor kram!
Finaste Michaela!! Har precis krypit ner i soffan på balkonegn med en kopp kaffe, och unnar mig en liten stund i den stressiga vardagen. Då är det bästa att få läsa din blogg!! Du är så inspirerande, när du är du och så ärlig. Det är ingen fasad, men samtidigt har du någon form av ett drömliv?! Underbar är du, och stunderna då jag läser din blogg är de mysigaste och bästa! Fortsätt bara var du, för du inspirerar och är en av mina största förebilder 🙂 Puss på dig, och ha en underbar semester och tanka på med lite kärlek!
På lördag åker jag utomlands helt själv (dvs känner ingen på destinationen) till NY, USA. Har aldrig rest utanför Europa och jag är så otroligt taggad, pirrig och nervös. Jag är 19 år gammal och fick nog när ingen vän ville följa med så bokade resan för mig själv, till mig själv och åt mig själv. Ska maxa NY och unna mig både det ena och det andra som en klapp på axeln för att jag vågar göra detta själv. För jag är så förbannat stolt över mig för att jag gör detta.
Annars är denna https://www.youtube.com/watch?v=329xjDM7YaE min bästa pick me up om jag är nere. För jag kan inte inte skratta åt hur otroligt charmiga dom är.
KRAM och ta hand om dig!
Jag tatuerade in ditt citat på min högerarm, ”snälla säg att du är mest min.”
Min älskade sambo, som citatet är tillägnat, är fantastisk på dom där kramarna man behöver när man är helt slut på energi & bara vill vara liten. Särskilt behövliga när man är mamma till en busig liten 5-månaders sprall-unge som vaknar alldeles för tidigt 🙂
Men GUD så vackert – tack tack tack! Kan inte förstå att mina ord sitter på olika människors kroppar. Det är så jävla stort. Tack <3
Att få vara en människa som är ärlig med sig själv med mycket känslor, både upp och ned, är fint! Snart har du med säkerhet en underbar dag då lyckan är så otroligt stor så den finns i varenda millimeter av din kropp och själ! Människor som du berikar jorden! Kämpa på! Stor kram
Du är en helt underbar förebild av att bara vara du <3 Du är en rik människa med alla dina starka känslor och tankar. Som du ofta, så snällt delar med dig av. Tack för det!
Fraga:
Vad har du for strategi och forhallningssatt till ekonomi? Hur mycket sparar vs investerar du och I Vad? Vad har du for finansiella drommar och mal?
Tack! 🙂
Xo
En fråga till frågor med forni! Jobbar du inte med givsome längre? 🙂
Hej Michaela! Första gången jag kommenterar fastän jag läst din blogg under en lång tid. Ville bara säga att du på riktigt har den bästa bloggen på nätet just nu. Man känner verkligen att du lägger ner både din tid och din själ i detta vilket gör de inläggen du skriver och lägger upp till helt underbara! Det är en sån bra balans mellan olika ämnen, allt från inredning till dina egna tankar och funderingar. Sluta aldrig blogga! <3
TACK för dina peppiga ord, de betyder oerhört mycket. Jag hoppas att du fortsätter känna så! Stor kram och trevlig helg <3
Hej fina!
Det finaste i mitt liv just nu är det lilla liv som växer i min mage och vetskapen att min sambo, som är världens bästa, ska bli pappa till det lilla livet. Det är lycka.
Hoppas du mår bättre snart! Kram <3
Men åh så fantastiskt, mitt hjärta smälter när jag läser sånt här. Jag önskar er all lycka <3
Hej Michaela! Googlade idag lite på stolthet i samband med dålig självkänsla etc tidigare idag och hittade ett av dina inlägg från 2014. Då skriver du om att du är stolt över att vara just Michaela. Och när jag nu såg detta tänkte jag att du kanske behöver en liten påminnelse.
Var stolt över den du är, gör och har åstadkommit. <3
Fina du, tack för påminnelsen och pepp. Du är fin <3
Jag bestämde mig precis för att jag ska unna mig en av dem yogamattorna du har samarbete med just nu. Ska bara bestämma mig över vilken färg 🙂
Jag tycker att du är helt fantastisk som delar både upp – och nedgångar här på din blogg! Det gör att du är så lätt att relatera till! Glöm aldrig bort att du är så uppskattad av såå många i dina sociala kanaler, och jag skickar massa stärkande cyberkramar till dig bästa Michaela! Det kommer bli bättre, det är jag helt säker på!
Jag mår faktiskt bra trots en del stress i skolan och hög press. En fin grej var att Jag insåg idag att det är ett halvår sedan mitt ex lämnade mig i helgen, och det slog mig hur bra mitt liv blivit. Vilket lyft det har blivit för mig trots att jag till en början tyckte att det var totalt meningslöst utan honom. Har kommit så mycket närmare mina vänner, jag är trygg i mig själv för första gången i mitt liv och jag bor numer själv och jag älskar att komma hem till mitt alldeles egna, fantastiska krypin och det otroligt härliga i att bara kunna bjuda över människor och komma och gå som man vill utan någon att ta hänsyn till! Är fortfarande helt lyrisk, haha, men det är en så fantastisk känsla att känna att livet tagit en så fantastisk vändning ifrån något som gjorde så ont då.
Hoppas du får en lugn och härlig familjesemester med mycket tid för återhämtning. Kram!
Killen jag gått hem med tre gånger hade blivit sjuk och jag frågade om han hade sånt man blir frisk av och han sa nej, så erbjöd mig att komma över. Efter en timme får jag svar att om jag fortfarande vill får jag gärna komma över men att han är väldigt sjuk. Jag skriver att jag kommer och han svarar: Vad fin du är.
Jag vet bara hur mycket det suger att vara sjuk ensam, en av de saker som verkligen står som ett sjukt stort jävla minus på listan med nackdelarna att vara singel.
Men va @&*•# Julia. Svar efter 1h??
Har precis vaknat till fågelsång och solsken och sitter och myser under ett varmt täcke. Dagen idag kommer bli en bra dag, det känner jag i magen min. Igår var det…ja, upp och ner. Var och tränade och blev så ledsen när jag efter min långa ’ligga raklång i bastun och bli en spagetti’ session var över och jag traskar tillbaka till mitt skåp och möts av en tjej som ser så skör ut. Ryggraden sticker ut från nacke ner till rumpa och trosorna försöker hänga sig kvar på det lilla som finns. Vi får en sekunds ögonkontakt och jag ler mot henne. Vill bara krama om henne, säga att hon är så fin och ska sluta piska sig själv. Att allt kommer bli bättre om hon vågar släppa taget, även om det är det läskigaste som finns. Det kommer bli bra. Jag står länge och tänker för mig själv vid mitt skåp. Funderar på vad jag ska göra. Vill ju så gärna finnas där men vill inte göra någonting som är obekvämt för henne, vill möta henne utan att det blir en cirkus. Känslorna kommer ikapp mig. Jag har nämligen själv varit där. Tränat tills jag knappt fanns kvar, kontrollerat vad jag haft på tallriken, dragit stora hårtussar från huvudet och kollat mig själv i spegeln utan att få någon respons av livsglädje. Efter ett halvår på sjukhus så har det varit många års kämpande. Men här står jag nu. I och för sig en person med mycket känslor fortfarande för det är ju jag. Men jag drömmer, gillar livet och lågan i mina ögon är tillbaka igen. Hon kommer också komma dit. Om jag ser henne igen och får chansen ska jag fråga henne hur hon mår. Säga att hon får grabba tag i mig när hon vill. Prata. Få en kram. Vara arg. Skratta. Ja. Vad som helst. Efter en riktig känslo-orkan till dag så fick jag i alla fall träffa en bästis och prata av mig, bli kramad av denna fantastiska varma famn och njuta av solnedgången tillsammans vid en äng. Så. Kort och gott. Livet är en berg och dalbana. Mer för vissa, mindre för andra. Man får tillåta sig att känna. Mycket. Det är fint för det är också då man kan känna just som jag gör nu, att jag fullkomligt ÄLSKAR fåglarna som sjunger utanför mitt fönster.
Hoppas din dag blir bättre idag Michaela. Du är så fantastisk och inspirerande!
KRAM!
Du verkar vara en fantastisk härlig människa Forni du inspererar många och mig på ett helt rätt sätt. kram!
Jag ligger och lyssnar på en rosslig liten bebis här bredvid som vaknade med feber tidigt imorse och därför får sova här inne hos mig (maken tog gästrummet). Kan ligga och titta på det här lilla ansiktet i timmar, mammahjärtat är något helt unikt <3